Därför är det kanske dags att börja fundera på reservkraft
Av Mats Fimmerstad
VD och ägare, Dynami AB
Lantmästare, elektriker och ekonom
När jag besöker lantbruk runt om i Sverige brukar jag ställa en enkel fråga.
”Hur ser er plan ut om strömmen försvinner?”
Svaret är nästan alltid detsamma.
”Det händer nästan aldrig längre.”
”Nätägaren har grävt ner kablarna.”
”Vi har inte haft något riktigt strömavbrott på flera år.”
Och vet du vad?
De har ofta rätt.
Svenska elnätsföretag har under lång tid investerat miljardbelopp i att gräva ner luftledningar och bygga ett betydligt robustare lokalnät. Resultatet har blivit färre avbrott och en betydligt högre leveranssäkerhet än för bara några decennier sedan.
Det är en fantastisk utveckling.
Men sedan brukar jag ställa nästa fråga.
Hur vet du att elen alltid kommer fram till det lokala elnätet?
Då blir det ofta tyst.
Elen kommer längre bort ifrån än många tänker på
När vi tänder lampan hemma är det lätt att tro att elen kommer från ledningen utanför huset. Så enkelt är det inte. För att elen ska nå en mjölkgård krävs att hela kedjan fungerar.
- Produktion
- Stamnät
- Regionnät
- Lokalnät
- Transformatorstationer
- Kommunikationssystem
- Styrsystem
Allt måste fungera samtidigt, i varje tusendels sekund. Och det mesta äger du inte själv.
Det räcker att en viktig del av kedjan slås ut för att gården ska bli strömlös.
Ingen enskild lantbrukare kan påverka det.
Men varje lantbrukare kan bestämma hur den egna gården ska fungera när det händer.
Ett modernt lantbruk är beroende av el
För trettio år sedan kunde mycket arbete fortfarande utföras manuellt.
Så ser verkligheten inte ut idag.
- Mjölkrobotar
- Mjölkkylning
- Vattenförsörjning
- Utfodringsanläggningar
- Styrsystem
- Belysning
- Kommunikation
Allt bygger på att elen finns där.
Många moderna kostallar har självdragsventilation via nocken, vilket gör att ventilationen ofta fungerar även under ett strömavbrott. Men varje gård ser olika ut. Därför måste en reservkraftslösning alltid anpassas efter den egna verksamhetens kritiska funktioner.
Det är också därför reservkraft inte handlar om att driva allt.
Den handlar om att säkerställa det viktigaste.
Den bortglömda hjälten
När ordet reservkraft kommer på tal tänker de flesta på ett dieselaggregat.
Men den viktigaste komponenten kan faktiskt vara en annan.
UPS – avbrottsfri kraft.
Ett reservkraftverk behöver några sekunder, upp till minuter, för att starta.
För en glödlampa spelar det ingen roll.
För en mjölkrobot, ett styrsystem eller en server kan några sekunders avbrott innebära att utrustningen stannar eller måste startas om.
En UPS tar därför över omedelbart när elnätet försvinner. Den känsliga elektroniken fortsätter att arbeta utan avbrott medan reservkraftverket startar och tar över belastningen.
När systemet är rätt projekterat märker inte mjölkroboten, datorn eller styrsystemet ens att det blivit strömavbrott.
Det är samspelet mellan UPS, automatisk omkoppling och reservkraftverket som skapar ett verkligt robust energisystem.
Den viktigaste frågan är inte vad reservkraft kostar
Den viktigaste frågan är:
Vad kostar det att vara utan den?
Ett längre strömavbrott kan innebära:
- Avbruten mjölkning
- Problem med vattenförsörjningen
- Stillastående utfodringssystem
- Produktionsstörningar
- Extra arbetsinsatser
- Ekonomiska förluster
Men den största kostnaden går inte alltid att mäta i kronor.
Det handlar om tryggheten.
Att veta att gården fungerar även när omvärlden inte gör det.
Robusthet handlar om att sprida risker
Lantbrukare är skickliga på att tänka långsiktigt.
Maskiner servas innan de går sönder.
Byggnader försäkras.
Reservdelar finns hemma inför skörden.
Foder planeras långt i förväg.
Det handlar om att minska riskerna.
Jag tycker att elförsörjningen förtjänar samma synsätt.
Att investera i ett robust energisystem är inte att förvänta sig det värsta.
Det är att ta ansvar för att gården ska fungera även den dag något oväntat inträffar.
Min reflektion
Under mina år som lantmästare, elektriker och företagare har jag träffat många skickliga lantbrukare.
Gemensamt för de allra flesta är att de är fantastiska på att planera det de själva kan påverka.
Det jag hoppas att den här artikeln har väckt är en annan tanke:
Hur beroende är egentligen min gård av att någon annan alltid lyckas leverera el?
Den frågan har inget enkelt svar.
Men jag är övertygad om att den är värd att ställa.
För robusthet handlar ytterst inte om teknik.
Den handlar om att kunna fortsätta producera mat när förutsättningarna förändras.
Om författaren
Mats Fimmerstad är VD och ägare av Dynami AB. Han är lantmästare, elektriker och ekonom och har under många år arbetat tillsammans med svenska lantbrukare. I sina artiklar delar han med sig av erfarenheter och reflektioner om energiförsörjning, robusthet och hur teknik kan bidra till ett tryggare och mer konkurrenskraftigt svenskt lantbruk.